Blogg
Guider om tyger, mönster och produktionsprocesser med praktisk information för utvecklingen av din kollektion.

En guide till vad certifieringarna OEKO-TEX Standard 100, GOTS och GRS faktiskt betyder för B2B-tygköpare, hur REACH-förordningen passar in, och hur certifiering fungerar i DESENIX tygkatalog.
Läs mer →
Lär dig hur digitalt tryckt tyg tillverkas, vad tryckt mönstrat tyg innebär och vilka detaljer gällande tyg, motiv och tillverkning du bör kontrollera innan du beställer.
Läs mer →
Lär dig vad som avgör tygets känsla, hur fiber, konstruktion och efterbehandling påverkar den, och hur man bedömer känslan med hjälp av fysiska prover.
Läs mer →
Lär dig hur tygets vikt, konstruktion, fiber och ytbehandling påverkar tygets fall, produktens silhuett, rörelseförmåga och hur tryckta mönster framträder.
Läs mer →
Lär dig hur tygets töjbarhet, återhämtningsförmåga samt skillnaden mellan tvåvägs- och fyrvägstöjbarhet påverkar produktens passform, rörelsefrihet och hur tryckta mönster ser ut.
Läs mer →
Lär dig hur tygets vikt, färg, konstruktion och elasticitet påverkar dess täckförmåga, och hur man bedömer risken för genomskinlighet på ett fysiskt prov.
Läs mer →
Lär dig skillnaden mellan tygets luftgenomsläpplighet och andningsförmåga, och hur konstruktion, vikt, tryck och produktens användningsområde påverkar valet.
Läs mer →
Planera veckningen av digitalt tryckta tyger genom att beakta val av fiber, processordning, värmeexponering, tryckförvrängning och godkännande av prov.
Läs mer →
Ta reda på varför tyg bildar noppor, hur detta påverkar tryckta ytor, vilka testmetoder som används och vad man bör ange i beställningen.
Läs mer →
Sublimeringstryck, reaktivt tryck, pigmenttryck och syratryck lämpar sig för olika fibrer, tillverkningsprocesser och användningsområden. Denna guide jämför de olika metoderna för att hjälpa inköpare att välja rätt tryckprocess utifrån kraven på tyg och produkt.
Läs mer →
Tygbredden är måttet från kant till kant på en rulle och påverkar direkt beräkningen av tygförbrukningen, skärplanen och spillkvoten. Se den här guiden för standardbredder och hur du väljer rätt.
Läs mer →
Valet av tyg till halsdukar och sjalar avgör direkt hur plagget faller, dess tyngd och hur tydligt mönstret framträder. Lär dig skillnaden mellan silkeslena och mjuktexturerade tyger och hur du väljer rätt.
Läs mer →
Säsongens färgpaletter uppstår inte av en slump; modeveckor, färginstitut och konsumentbeteende formar tillsammans trenden. Den här guiden beskriver hur processen fungerar och hur rätt färgpalett påverkar din kollektion.
Läs mer →
Blad-, blom- och växtmotiv har varit en stapelvara inom textildesign i årtionden. Ta reda på varför botaniska mönster aldrig går ur mode, var de används och hur man väljer rätt storlek.
Läs mer →
Om du vill se färg, struktur och tygvikt med egna ögon innan du lägger en grossistbeställning av tyg kan du beställa ett tygprovskort. Läs mer om hur tygprovsprocessen fungerar och när det är det rätta valet.
Läs mer →
Att välja rätt tygleverantör är en av de viktigaste faktorerna i din produktionsprocess. Ta inte något beslut utan att först väga in kriterier som provleveransprocessen, pristransparens och villkor för minsta beställningsmängd.
Läs mer →
Färgbeständighet mäter hur väl ett tyg behåller sin färg vid faktorer som tvätt, gnidning och ljusexponering. Lär dig hur beständighetstester genomförs och hur de påverkar digitaltryck.
Läs mer →
Det är normalt att det förekommer små skillnader mellan den färg du ser på skärmen och den färg som syns på det tryckta tyget. Ta reda på varför detta händer och hur du kan minimera skillnaderna innan du beställer.
Läs mer →
Tygbehovet beräknas utifrån produktens mönster- och storlekskrav, tygbredden samt tillägg för mönsterrapporten; felberäkningar kan leda till tygbrist under produktionen. En praktisk beräkningsmetod presenteras i denna guide.
Läs mer →
De tre viktigaste reglerna för att bevara färgen och skärpan hos tryckt tyg är att tvätta vid låg temperatur, vända tyget ut och in samt att aldrig låta strykjärnet komma i direkt kontakt med trycket. Här i guiden hittar du skötselråd uppdelade efter tygtyp.
Läs mer →
Att trycka ett eget mönster innebär att du laddar upp din design, väljer tyg och mönsterskala, godkänner en förhandsgranskning och går vidare till produktion. Om du vill trycka din egen design följer här en steg-för-steg-guide.
Läs mer →
När du köper tyg i grossistpartier kan du undvika överraskningar under produktionen genom att kontrollera tygets vikt, fiberinnehåll, prisnivåer, leveranstid och granska proverna. 7 praktiska tips för B2B-inköp.
Läs mer →
Ett repetitionsmönster är ett kontinuerligt tygmönster som skapas genom att ett enskilt motiv upprepas så att dess kanter passar ihop sömlöst. I den här guiden förklaras vad repetitionsskala innebär och hur det påverkar din beställning.
Läs mer →
Trenderna inom tygmönster för 2026 omfattar geometrisk minimalism, naturinspirerade organiska motiv och djärva färgkontraster. Den här guiden hjälper dig att hitta rätt mönsterinriktning för din kollektion.
Läs mer →
Tencel och Ecovero är hållbara fibrer som tillverkas av träcellulosa genom en sluten process som kräver betydligt mindre vatten och kemikalier än vanlig viskos. Den här guiden beskriver skillnaderna och fördelarna.
Läs mer →
Lär dig hur man mäter tygets krympning i längd och bredd, beräknar måttförändringar och tillämpar testresultaten på mönster och produktionsplanering.
Läs mer →
Viskos är en halvnaturlig fiber som tillverkas av träcellulosa och som har ett silkeslent fall, en andningsbar struktur och en komfort som påminner om bomull. Den här guiden beskriver viskosens egenskaper och var den används.
Läs mer →
Tygvikt (GSM) är vikten i gram per kvadratmeter tyg och påverkar direkt tjocklek, fall och hållbarhet. Den här guiden behandlar kategorierna lätt, medel och tung tygvikt samt vilka produkter som passar respektive kategori.
Läs mer →
Skillnaden mellan polyester- och bomullstyg handlar i huvudsak om andningsförmåga, hållbarhet, skötsel och tryckresultat. Den här guiden förklarar vilket tyg som passar bäst för olika användningsområden.
Läs mer →
Lär dig hur B2B-inköpare bör tolka uppgifter om sammansättning, vikt, användbar bredd, toleranser, krympning och färgbeständighet i ett tygspecifikationsblad.
Läs mer →
Lär dig hur sublimeringstryck fungerar, varför det används på polyester och hur fiberinnehåll, grundfärg, känsla mot huden och slutanvändning påverkar resultatet.
Läs mer →
Jämför lämpliga digitala tryckmetoder för polyester, bomull, viskos, linne, siden, nylon och blandtyger utifrån fibertyp.
Läs mer →
Lär dig hur man kontrollerar färg, tryckfel, bredd, vikt, krympning och färgbeständighet i varje steg av produktionen av digitalt tryckt tyg.
Läs mer →
Ta reda på varför minsta beställningsmängd (MOQ) för tyg varierar beroende på lager, fiber, färg, tryck, efterbehandling och produktionsuppsättning, samt vad inköpare bör kontrollera innan de lägger en beställning.
Läs mer →
Jämför reaktivtryck och pigmenttryck på bomull utifrån färg, känsla, färgbeständighet, bearbetning, produktionsvolym och slutanvändning.
Läs mer →
Omvandla råvaror, provtagning, godkännanden, kapacitet, provning och logistik till en realistisk tidsplan för tygproduktion och orderhantering.
Läs mer →
Lär dig hur du bedömer färg, känsla, vikt, bredd, krympning och färgbeständighet på ett tygprov innan du godkänner produktionen.
Läs mer →
En teknisk guide till DPI, pixelmått, färgläge, filformat, fysisk skala och kontroll av mönsterupprepning vid förberedelse av tryckunderlag för textiltryck.
Läs mer →
Jämför vävda och stickade tyger utifrån struktur, elasticitet, fall, hållbarhet, sömnad, dimensionella förändringar och lämplighet för digitaltryck.
Läs mer →
En praktisk guide till mönsterfamiljer, färgvarianter, tygval, godkännande av tygprover och inköp av tryckta tyger för globala varumärken.
Läs mer →
En praktisk guide för europeiska inköpare som behandlar tygspecifikationer, godkännande av tygprover, dokument, leveransvillkor och orderkontroller i Turkiet.
Läs mer →
Jämför laboratorieprover, provtryck och produktionsprover för att få en förståelse för vad var och en av dem godkänner och när de ska användas inför massproduktionen.
Läs mer →